Med mindre än 50 dagar kvar till Lidingöloppet är jag minst sagt nervös för hur det ska gå. Är nästan mer nervös inför Lidingöloppet än inför operationen.. Antar att det är för att på Lidingöloppet behöver jag prestera. Behöver inte prestera superbra, men dock. Ska klara av att springa 3 mil, mina ben och höfter ska hålla för 3 mil monotona rörelser. Har ju dessutom en "reptid" att jaga för att ens FÅ springa hela loppet. Har visserligen över 2h på mig att komma 16 km, och det är inga större problem egentligen, det vet jag ju om. Men det är ändå lite av ett stressmoment att veta att repet dras efter en viss tid. Att jag dem två sista dagarna har haft ont i fötterna och att jag haft ont i höger lår från och till sedan i onsdags, gör ju inte en mindre nervös inför loppet precis. Hade planerat 10 km löpning efter jobb idag, men efter ynka 3 km kände jag att jag varken orkade eller ville, hade motivation kvar, till att springa längre. Solen gassade och det var srekhett ute, och mitt lår gjorde ont. Och så ska jag springa 3 MIL om mindre än 50 dagar.. Nervös och orolig är bara förnamnet! Hade jag inte haft ont i låret hade nog pannbenet tagit mig åtminstone 2-3 km till trots stekande sol, men med stekande sol OCH ont i låret höll mitt pannben inte för längre än 3 km idag. Jag hoppas verkligen verkligen att jag inte ska ha några krämpor när det är dags för LL, och jag hoppas verkligen att solen är lite mildare. Den får gärna skina, men runt 18-20 gr är precis lagom. Varmare än så och det blir genast jobbigare lite fortare. Usch vad jag känner mig negativ idag! Inte alls laddad inför LL.   Tur att jag har mer än en månad på mig att bli av med mina krämpor och att "tagga till". *ler*