Har ätit strikt LCHF sen 1 nov. (förutom i fredags då vi var bortbjudna o dem bjöd på en pastagratäng..) Viktmässigt går det inte så fort. Inte gått ner mer än typ 0,3 kg ännu så länge.. Så på det viset är det inte så motiverande att fortsätta.. Men till fördelarna hör, förutom att det är gott med goda såser, stuvningar, bacon, ost osv, att jag har blivet mindre gasig i magen och känner mig något mindre svullen om magen. Och, jag går ju faktiskt NERÅT, om än sakta. Har dem sista månaderna antingen stått stilla i vikt eller gått upp. Nu händer det något åt rätt håll iaf, även om det ännu så länge som sagt går väldigt sakta.    Och sedan vet jag ju om att det är lite svårare och går lite långsammare när man som jag redan är normalviktig och bara har några få kilon man vill bli av med. Dessutom är jag inte säker på att kroppen egentligen håller med mig om att väga runt 56-57 kg som jag själv vill, och detta gör ju inte det lättare..   

Mitt första delmål är att helt enkelt komma under 60 kg. Vågen hamnade på 60,8 kg förra veckan. Denna veckan är tant röd på besök så väntar inte mig några monstersiffror denna veckan i heller precis. Men man vet aldrig. Trots att jag varit hemma o vabbat sedan igår har jag ändå rört på mig rätt mycket denna veckan. Var på Ge-Kås Ullared i måndags, vilket innebär en hel del promenerandes hela dagen. Inte så snabbt precis, men dock så var jag i rörelse hela dagen. Och igår var jag på gymmet och gjorde ett rätt tufft ben, mage o armpass som sedan avslutades med 2,5 km på löpbandet i 6,11 min/km tempo. Idag har jag tänkt ta en "pw" så fort Fredrik kommer hem. Hur långt vet jag inte. Känner mest att jag behöver komma ut o röra på mig efter att ha suttit inomhus hela dagen. Så fokuset kommer inte ligga så mycket varken på tempo eller distans, utan mest att komma ut o röra på mig o få upp pulsen åtminstone lite.

Imorgon tänkte jag ta mitt första löppass utomhus sedan operationen. Ser fram emot det med skräckblandad förtjusning. Men mest förtjusning så klart.   Sprang 2 km på löpbandet förra veckan. Kändes bra o gjorde inte ont, men det spände o kändes lite konstigt. Igår sprang jag 2,5 km och denna gången kändes det bättre. Klarade av att springa lite snabbare och det spände inget o kändes inte konstigt. Men man springer ju på olika sätt när man springer på löpband o när man springer ute. Dessutom så när jag springer på gymmet har jag inga löpskor, utan vanliga lätta "gym/fitness skor" eller vad dem kallas. Så på det viset borde det kännas bättre imorgon när jag ska springa utomhus eftersom att jag ju då kommer springa i löpskor. Ska äntligen prova springa i mina nya Saucony Kinvara som jag köpte på Lidingöloppet.    

Jag har fortfarande som mål att göra maradebut nästa år. Jag vet inte varför, men jag har aldrig känt mig så sugen och motiverad som nu, att springa en mara. Och då har jag ändå inte "sprungit ett ordentlig löppass" sedan Lidingöloppet och vet inte hur långt jag klarar av att springa i nuläget.. Och har innan varit inne på att i princip inte springa några sådana långa lopp mer öht.. Ändå känner jag mig grymt sugen och motiverad att springa ett riktigt marathon nästa år.. Hoppas bara att suget o motivationen håller i sig även nu när jag så smått ska börja löpträna igen efter uppehållet.. hehe   

För att klara av det så måste jag ju försöka, som jag skrev i förra inlägget, springa långpass på över 15 km rätt mycket oftare än jag gjort tidigare.. Har inte lyssnat på ljudböcker eller musik öht så mycket när jag varit ute o sprungit förut, men tänkte testa detta. Kanske blir det lättare att springa långpass på 15-20 km då? Hade tom. behövt komma upp i åtminstone 30-35 km åtminstone ett par gånger innan den tänkta maran i september nästa år.. Men tror att om jag bara får ihop runt 20-25 km mer än bara 1-2 gånger innan september, kommer jag nog klara 42 km med hjälp av träningen o massa vilja!

Let's DO this! Let's GO!!

Jag KAN! Jag VILL jag SKA!