Seriöst... Jag har nog aldrig varit och/eller känt mig förkyld o allmänt hängig så mycket o ofta som jag gjort nu hela september och oktober månad. Den ena förkylningen har avlöst den andra och har jag inte varit förkyld så har jag KÄNT mig förkyld. Har känt mig allmänt ur form i princip konstant dem två sista månaderna. Och jag är nästan helt säker på att det är pga operationen, att jag är så rädd att den ska behöva skjutas fram (igen) att jag känner efter väldigt mycket hela tiden. Jag har inte riktigt kunnat slappna av från det var runt en månad kvar till datumet då jag skulle ha blivet opererad från början. Väldigt jobbigt och inte konstigt att jag är så trött. Det tar väldigt mycket energi att gå omkring och känna efter hela tiden så att man inte är sjuk på något vis, att gå omkring och känna sig "nojjig", orolig. Jag försöker slappna av och inte känna efter så mycket, men det är lättare sagt än gjort när det gäller något man SÅ gärna vill o ser fram emot.

Som om det skulle göra saken bättre åkte jag på ögoninflammation i tisdags, och det är INTE någon sjukdom jag kan "inbilla mig/känna efter fram". *ler smått* Har haft lite småont i halsen från och till dem 2-3 sista veckorna, men jag tror att det är mest inbillning egentligen (särskilt som att det onda i princip bara kommer på kvällarna när det inte händer så mycket = tid att känna efter), blandat med att jag haft mycket problem med torr/rethosta som ju så klart irriterar halsen, och då är det ju inte så konstigt att man får lite ont. Men ögoninflammationen kan jag inte "mest bara inbilla mig". Även om jag nästan önskar det, för ögoninflammation är inte roligt.   Mina ögon är rödsprängda och det rinner vätska från dem i jämna mellanrum. Igår natt vaknade jag två gånger och båda gångerna kunde jag inte öppna ögonen utan fick "bända upp" dem, likadant när jag sedan vaknade på morgonen. Riktigt obehagligt! Igår var dessutom höger ögonlock svullet och synen på det ögat var påverkat, såg väldigt suddigt med det. Det tog många glasögonputsningar innan jag insåg att det var ögat det var fel på inte glasögonen. *ler smått*  Var på vårdcentralen med sonen igår för att han skulle få tagit bort stygnen efter sin operation (någon hudförändring av något slag bredvid näsan), och passade då på att gå på den öppna mottagningen i förhoppning om att dem skulle skriva ut en ögonsalva till mig. Har hört att dem inte brukar skriva ut ögonsalva förens man "självmedicinerat" i minst 4 dagar, men jag sa som det var att jag haft problem med det sedan i tisdags (= 3 dagar) samt att jag ska opereras på tisd och behöver vara frisk tills dess. Ja och sedan såg dem ju hur påverkad jag var. Så dem skrev ut ögonsalva utan att egentligen fråga så mycket. Man skulle ta salvan en gång var tredje timme, samt gärna fortsätta ta den ett par dagar efter att symptomen försvunnit, för att inflammationen inte ska komma tillbaka. Så har tagit den var tredje timme sedan igår, och jag märker redan skillnad. Jag är långt ifrån frisk i ögonen, men mycket bättre! Så nu håller jag tummarna för att inflammationen ska vara borta innan tisd. Gärna innan måndag.

Fyra dagar kvar till operation och jag BEHÖVER verkligen att den ska vara över så att jag kan slippa dessa sjukdomskänslor snart, och så att jag kan börja fokusera på annat. Att vila upp mig och sedan börja komma i form igen. Göteborgs varvet var så "snälla" här om dagen att dem påminde mig om att det bara är 7 månader kvar till Göteborgs varvet....