Att vara sjukskriven, med gott samvete, går det? 

Att vila och inte göra någonting en hel dag, med gott samvete, går det?

Att vara hemma pga depression och ändå vara glad o må bra vissa dagar, med gott samvete, kan man det?

Att ge sig ut och springa när man är sjukskriven, med gott samvete, kan man det?

Att försöka leva som vanligt, när man är sjukskriven, med gott samvete, kan man det?

Det är f*n en konst att vara sjukskriven för att bli frisk, har jag kommit underfund med, och då har jag officiellt inte ens varit sjukskriven ännu då jag är ledig enligt schema igår och idag och går på min sjukskrivning först imorgon.

Jag har blivet ordinerad mycket vila av doktorn men har sååå svårt att vila en hel dag med gott samvete när jag vet att huset behöver städas, kläder behöver tvättas, diskmaskinen behöver tömmas/fyllas, katternas lådor behöver rensas, kläder till barnen behöver tas fram, hunden behöver rastas, kvällsmaten behöver förberedas o lagas osv osv. Jag vet, "Fredrik kan göra allt det där så att du kan vila och bli frisk". Men hur kan jag låta honom göra allt detta helt själv med gott samvete? Det kan jag inte! Det vill jag inte! Han är trött efter en hel arbetsdag och efter att ha varit uppe tidigt o både lämnat och hämtat barnen på skolan. Visst, innan jag blev sjuk och innan jag fick körförbud gjorde jag allt detta utan större problem. Men jag gjorde inte allt själv (även om det vissa dagar kändes som det.. ;-) ) 

Jag har blivet ordinerad att om jag orkar och kan, försöka vara ute i naturen och röra på mig och göra det jag mår bra av helst en stund varje dag då motion är bra för både kropp och hjärna. Löpning har alltid varit min terapi, jag mår alltid bra efter ett löppass. Vissa dagar kan det vara jobbigt under löpturen då orken inte alltid är den samma av olika anledningar som dålig sömn, dåligt matintag, dagsformen helt enkelt. Men efteråt mår jag ALLTID bättre mentalt oavsett hur jag mådde innan. Men hur kan man ge sig ut och SPRINGA med gott samvete när man är sjukskriven? Visst, jag behöver inte skriva öppet om det, men samtidigt tror jag dem flesta vet att jag springer för att må bra, för att jag mår bra av det, så egentligen vet jag ju att det inte spelar någon roll om jag skriver öppet om det eller inte. Skillnad på att springa när man är sjukskriven pga tex. magsjuka eller ryggont etc och att vara sjukskriven pga depression. Att springa när man är magsjuk eller har ont i ryggen - ingen bra idé, att springa pga depression - mycket bra idé. Beroende på vad för sorts depression man lider av iofs, men ändå. Så jag vet ju detta. Ändå känns det på något vis fel att ge mig ut och springa när jag är sjukskriven. Även om jag blivet ordinerad det av läkaren.

Att må bra och vara glad när jag är sjukskriven pga depression kan jag vara det med gott samvete och utan att känna att "undrar vad folk tänker när jag mår bra och är glad? Jag är ju hemma pga depression, då kan jag väl inte må bra och vara glad?" Eller? Helt onödiga och dumma tankar jag vet ju det egentligen. Jag vet ju att även om man är deprimerad har man dagar då man mår precis som vanligt och är glad och på gott humör. (beroende på vilken sorts depression man har åter igen) Och det tror jag att dem flesta vet. Man är ju inte mindre deprimerad för att man har bra dagar. Ändå kan jag inte låta bli att tänka dessa tankar "undrar vad folk tänker när jag är glad?" 

Att försöka leva som vanligt när man är sjukskriven, dvs bla träffa kompisar, kan man göra detta med gott samvete och utan att folk tänker "varför är hon sjukskriven hon lever ju precis som vanligt?" Jag ska erkänna att innan jag fick egen erfarenhet av att vara sjukskriven pga depression, kunde jag ibland tänka så om folk som är sjukskrivna. Nu vet jag bättre och har slutat dömma folk, men om jag själv tänkte så innan, vem säger då att inte andra tänker så om mig nu när jag försöker leva som vanligt?

För att bli frisk från en depression behöver man vila mycket men ändå försöka ta sig ut i naturen och röra på sig och motionera, man måste ta vara på dagarna när man mår bra och är glad och försöka få dessa dagar så ofta som möjligt, man måste försöka träffa vänner för att vad vore livet utan vänner, utan en axel att ibland gråta ut hos och ibland skratta så man viker sig dubbelt med? Utan stödet från mina vänner och familj hade jag förmodligen mått ännu sämre så därför måste jag försöka göra vad jag kan för att behålla mina vänner o familj, träffa dem då och då. Även om jag är sjukskriven.

Men att göra allt detta, för att bli frisk, med gott samvete är verkligen inte lätt. Att vara sjukskriven är en konst. Jag vet detta nu och hoppas att fler vet och inser det.

En fot före den andra. Ibland framåt, ibland bakåt, men alltid med siktet framåt för att en dag må bra igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har inte bloggat så mycket de senaste åren då jag mer eller mindre använder min Instagram/Fb som blogg med mina dagliga 1-4 inlägg (ibland fler, jag vet   ) med ibland bara en kort text och ibland ett helt inlägg. Men jag brukar försöka uppdatera...

           Det har jag aldrig provat tidigare så det klarar jag helt säkert! /Pippi Långstrump     Har sedan vi började springa lite längre distanser som halv och helmaror alltid sagt att det vore kul att klara av att springa ett ultramara...

Att världen är upp och ner just nu går inte att undgå någon. Att man varje morgon, särskilt jag som jobbar med äldre människor från 75 år och uppåt, måste ställa sig frågan "är jag tillräckligt frisk idag?" "Kan jag gå till jobb och kan jag skicka ba...

Som vanligt en mindre evighet sedan jag uppdaterade min blogg. Man kan säga att jag mer eller mindre använder Instagram (och Facebook) som en daglig blogg nu för tiden, då jag där ofta skriver ett långt/lite längre inlägg om dagen, hur dagen varit. D...

    För er som endast vill läsa själva "racerapporten" kan bläddra ner en bit till den mörkblåa texten     Vi lyckades båda få ledigt på torsdagen och kunde därmed åka upp till Dalarna redan på tidig torsdag morgon. Planen från början va...